Gaia arkitektur fick i uppdrag av Åsa Waldenström, trädgårdsmästare, konstnär och projektledare för odlingsstrategin på Södertälje kommun att ta fram en prototyp på en redskapsbod som skulle kunna uppföras på fler ställen. Södertälje kommun utvecklar strategier för lokal och hållbar matprodukten vilket engagerar ett stort nätverk av aktörer inom jordbruk, utbildning och kultur. Ett prioriterat steg är att sänka tröskeln för att få människor att börja odla i lite större skala och minska avstånden mellan producent och konsument. Här kommer kommunens arbete med odlingsinkubatorer in. Södertälje kommun undersöker olika platser som kan vara aktuella för denna satsning. En av dem är en bördig åker invid Moraån. Redskapsboden skulle utformas i den antroposofiska andan. Det kom att handla om platsen, materialet, ljuset, hantverk och människorna som ska använda boden och inspiration hämtades bland annat från vagnslidret på platsen.
Boden har utformats i moduler och kan kopplas ihop med fler enheter så som utedass. Den här boden är utformad för att kunna användas både som förråd och serveringsplats genom att en stor slagdörr kan öppnas upp. För att få in ljus på ett naturligt vis har väggbrädorna glesats ut uppåt. Tanken är att fler bodar ska kunna uppföras i anslutning till Södertäljes kommande odlingsinkubatorer och naturreservat.
I gestaltningsprocessen tog Gaia kontakt med timmermannen Johan Jönsson som bland annat arbetar på Skansen med att vårda vårt byggda kulturarv. Det visade sig att Johan bor i Järna och undervisar både på Göteborgs universitet och på Naturbruksgymnasiet i Järna inom traditionell träbyggnadsteknik. Johan guidade oss under gestaltningsprocessen med boden och engagerades vidare i uppförandet. Han ser hur de vackra ladorna på landsbygden håller på att förfalla, de är ofta uppförda i stolpverksteknik men kunskap om hur de ska vårdas saknas i många fall. Johan vill göra vad han kan för att sprida kunskap till kommande generationers bönder så att de själva ska kunna vårda de vackra ladorna. Samtidigt vill han visa på den potential de äldre teknikerna och -materialen har även i nyproduktion, särskilt i frågor som minimerat ekologiskt fotavtryck och en stärkt relation till byggnaderna. På Johans initiativ involverades därför odlingsföreningens medlemmar i tillverkningen av stommen och monteringen av väggfyllnaderna med förhoppningen att det gemensamma arbetet med att uppförandet boden skulle stärka samhörigheten mellan medlemmarna och att de bättre skulle kunna ta hand om boden framöver.
Allt trä i boden är från början obehandlat. Faltaket på boden består av kärnvirket från senvuxen fura som Johan tagit från två småskaliga sågverk med specialsortiment och virket till undertaken samt del av stommen har återanvänts från en tidigare hantverkskurs. Taket är först behandlat med svartpigmenterad roslagsmahogny för att kommande år strykas med furutjära. Pigmentet och tjäran i roslagsmahognyn ger ett uv-skydd tills den täckande heltjäran applicerats medan linoljan tränger in i virket och impregnerar. Plankdörrarna är byggda med hjälp av studenter från Johans kurs på Naturbruksgymnasiet. De är tillverkade på traditionellt vis med två horisontellt ingradade naror vilket ger en konstruktion som, bortsett från gångjärnen, är helt utan metallkompnenter. Detta för att på ett följsamt sätt ta upp säsongsvariationerna i materialet samtidigt som det ger det en robusthet för krafterna dörren utsätts och underlättar isärtagandet vid framtida reparation. De horisontella väggbrädorna är ihopdymlade i en skiftesverkskonstruktion där den samlade massan de bildar ger en skivverkan åt konstruktionen och kan ersätta de annars vanliga snedsträvora. Väggsegmenten kan vid behov lyftas ur, bräda för bräda, för att möjliggöra ett flexibelt framtida brukande. Konstruktionen visar på flera klassiska tekniker som på ett poetiskt sätt bidrar till gestaltningen och förståelsen av densamma.
Foto huvudbild Johan Jönsson, övriga Gaia
