Genom kravställning som syftar till regenerativ skogsförvaltning, kan lokala material- och resursflöden som skapar levande lokalsamhällen och älskad arkitektur stödjas. Det är utgångspunkten i ett nytt forskningsprojekt som leds av Gaia Arkitektur. – Ska vi göra något genuint hållbart måste vi titta på hela systemkedjan, säger Pi Ekblom, Gaia Arkitektur.
I samhället pågår en grön omställning mot större hållbarhet – och här spelar den svenska skogsindustrin en viktig roll. Med ett modernt synsätt på hur skogens värde och möjligheter kan förvaltas, kan vårt sätt att bygga i trä bli nyckeln till att utveckla mer motståndskraftiga skogar och skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer.
Forskningsprojektet ”Levande Skog, Levande Samhälle” har samlat aktörer från olika delar av trädets förädlingskedja, med syfte att utröna vad som kan göras för att nå Sveriges hållbarhetsmål. – Byggande i trä är bara hållbart om skogen brukas hållbart. Ett ökat träbyggande måste därför gå hand i hand med ökad resurseffektivitet, ökad biologisk mångfald i skogen och ökad kvalité på gestaltningen så att byggnaderna får stå länge, säger Pi Ekblom.
Avverka med hållbara metoder
Ett första, viktigt steg är att återgå till hyggesfri avverkning, vilket var det normala fram till 1940-talet.
– Med dagens kalhyggen når solens strålar ner på marken så att den blir varmare. Det leder till en snabbare nedbrytning av markens organiska material, vilket ökar på utsläppen av klimatstygga gaser, inte bara koldioxid men också metan och lustgas, säger Markus Steén, jägmästare och skogsbruksansvarig på Plockhugget, som certifierar hållbara skogar och trävaror.
Vid hyggesfri avverkning tar man istället enstaka träd här och där, och tar då större träd, vilket blir mer resurseffektivt. – Då blir det långt mycket större andel av timret som kommer ur skogen som blir sågade varor, säger han.
Biologisk mångfald skapar motståndskraft
Olika träslag har olika egenskaper. Svensk skogsindustri har i dag starkt fokus på tall och gran. Ökad användning av lövträd skulle främja framväxten av blandskog, vilket stärker skogens motståndskraft mot oönskade störningar som brand, storm och skadeangrepp. Men ska andelen lövträd öka, krävs att byggsektorn börjar använda dessa träslag mer. – Vi måste börja titta på vilka andra träslag vi kan använda. I dag finns väldigt mycket lokalt hantverkskunnande och lokala resurser som ställs utanför systemet. Allting är fokuserat på stora producenter och stora leverantörer, säger Johan Karlsson, Vice VD på träbyggnadsföretaget ByggPartner.
Med en mer lokal förankring av processen gynnas också lokalt näringsliv, den lokala sysselsättningen och den lokala identiteten. – Det låter kanske enkelt, men med dagens samhällsbyggnadsprocesser, lagstiftning och upphandlingsformer är det här en komplicerad kedja, säger Pi Ekblom.
Utöver att visa på en alternativ systemkedja från skog till byggnad tar forskningsprojektet också fram råd och riktlinjer kring hållbar kravställning för exempelvis Sveriges kommuner, samt utvecklar ett byggsystem som baseras på en lokal systemkedja. – Innovation inom hela systemkedjan är avgörande för att säkerställa att skogen fortsätter att vara en källa till liv, avslutar Pi Ekblom.
LEVANDE SKOG, LEVANDE SAMHÄLLE Forskningsprojektet syftar till att utreda hur träbyggande kan bli nyckeln till att utveckla resilienta skogar och skapa långsiktigt hållbara gestaltade livsmiljöer i en lokal systemkedja. Det är finansierat av Vinnova. Projektparter är Gaia arkitektur, Borlänge kommun, ByggPartner, Plockhugget, Trästad, Timber Bridge specialists, Wudd, Traditionskraft och KTH Arkitekturskolan. Slutkonferens kommer hållas i juni 2025.