Vi är skogen
En berättelse om människans relation till skogen – från dåtiden till nutiden mot framtiden.
År: 2024
Status: Avslutad
Samarbetsparter: Tekniska Museet Stockholm
Kategori: Strategier och metoder
Kontaktperson: Pi Ekblom
Skogen utgör scenen, människan är huvudaktör, träd omvandlas till arkitektur och skogens invånare flyttar in och ut allteftersom livsmiljön förändras. Historien visar hur skogen, människorna, timmerhusen, älgen och laven var del av ett gemensamt system i balans. I nutiden syns separationen där skogen utgör en resursfabrik för en arkitektur på export med reducerad koppling till materialets förutsättningar. Framtiden visar på nya relationer där material- och resursflöden främst är lokala och där arkitekturen, den gestaltade livsmiljön, är platsspecifik och bidrar till skogens mångfald.
”Vi är skogen” är namnet på Gaias bidrag till utställningen ”Skogen” som öppnade 18e maj 2024, och kommer visas i 3 år framåt. Vårt bidrag utgör en 6 meter lång illustration som är belyst bakifrån och som beskriver människans relation till skogen och hur den förändras över tid, genom tre tidsfönster.
Jag växte upp i en tid av omvälvande förändringar. Som barn var jag med om övergången från en enkel tillvaro där vi använde skogen för våra husbehov, till en era där skogsbruket blev alltmer mekaniserat och industriellt. Min far var van vid att arbeta i skogen med yxa. Han talade om förändringarna med en blandning av förundran och oro. ”Skogen lever, men vi måste lära oss att lyssna efter dess röst”, sa han ofta. Tillsammans med andra familjer i byn brukade vi kola trä för att få tillgång till träkol som vi behövde till bränsle. ”Att kola är som att dansa med elden, man måste vara varsam men bestämd och alltid ligga ett steg före”, brukade far säga.
Som ung vuxen såg jag skogsmaskiner ersätta hästar och mankraft. Skogsbruket blev mer effektivt men också mer främmande. Landskapet var i förändring, de gamla blandskogarna försvann och ersattes med plantage. Som skogsforskare såg vi redan på 1940-talet att metoderna var negativa för skogen. Jag och många andra kände en oro inför framtiden. Nya typer av trämaterial utvecklades, som skulle förnya byggbranschen och fungera som alternativ till betong och stål. Stora prefabricerade träelement kunde lyftas på plats – snabbt och effektivt. Själv hade jag lärt mig att nogsamt välja ut trämaterial redan i skogen för att hitta det som var bäst lämpat för ändamålet. Kanske lämnades viktiga inneboende egenskaper hos träet nu outnyttjade?
Jag drömmer om tekniska framsteg där eldriven gallring och noggrann spårning av timmer öppnar dörrarna för ett hållbart skogsbruk där skogen återskapas. Det gamla sågverket, som en gång var byns pulserande hjärta, återupplivas och förenar det förflutna med framtiden. Jag hoppas inspirera nästa generation till ett djupt respektfullt förhållningssätt till skogen. Med en optimistisk syn på framtiden för jag över mina förvärvade kunskaper om skogen och vikten av samarbete till de yngre. Jag är övertygad om att de lyssnar och är redo att axla ansvaret för en hållbar samexistens med vår jord.
Livshistoria:
Ingvar Eriksson
Underlag:
Roberto Crocetti m.fl, TBS Timber bridge specialists
Anders Dahlberg, Sveriges Lantbruksuniversitet
Johan Jönsson, Traditionskraft
Johan Karlsson, ByggPartner
Rikard Matson, Insikt
Markus Steen, Plockhugget
Johan Krikström, Funkia landskapsarkitektur
Air Forestry
Fotografer:
Sigrun Borgen, Gaia arkitektur
Pi Ekblom, Gaia arkitektur
Charlotte Fernstål, Historiska Museet
Gabriel Hildebrand, Historiska Museet
Lars Jönsnes, Dalarnas Museum
Jens Mohr, Historiska Museet
Ola Myrin, Historiska Museet
Jenny Radon, Historiska Museet
Ulrik Skans, Historiska Museet
Jacob Wallin, Borlänge kommun
Ania Öst, Gaia arkitektur
Karl Brodowsky
Patrik Eriksson
Hans Hillewaert
Hanna Knutsson
Göran Liljeberg
Eric Tageson
Thomas Öst