MASSA

Bakgrund

Under 1950- och 60-talet blåste positiva vindar över Sverige. Med nyvunnen framtidstro och nya moderniseringsideal i ryggen byggdes Stockholms tunnelbana. Som del av den tidens rekreations- och folkhälsoideal användes restmassorna från tunnelbanebygget till att bland annat skapa tio artificiella toppar runt om i staden, däribland Hammarbybacken och Högdalstoppen. Idag befinner vi oss i en annan tid men i liknande situation. Tunnelbanans utbyggnad och andra offentliga infrastrukturprojekt genererar miljoner ton schaktmassor. Massorna, som har lagts ut på entreprenad, forslas till stor del ur staden på lastbil till upplag i olika delar av landet. Samtidigt står staden inför stora utmaningar; fragmentiserade ekologiska livsmiljöer, förlust av biologisk mångfald och svåra globala klimatförändringar liksom ökad social segregation.

Forskningsprojektet MASSA

Det finns en möjlighet i vår tid att ändra blicken på stenen som nu genereras; från en kostsam rest till en direkt och nära resurs för mest värdeskapande allmän nytta. Flera av tunnelbanebyggets uttag är vid vatten i innerstaden. Både transporter vattenvägen liksom användning av stenen kopplat till vatten framstår som en stor möjlighet i tiden. Vi kan välja att använda denna allmänna och värdefulla resurs för att adressera våra mest akuta frågor.

Forskningsprojektet föreslår en strategi och fem konkreta åtgärder i form av nya livsmiljöer i Stockholms inre arkipelag, inklusive ett pågående projekt från Exploateringskontoret Stockholm stad, Kolkajen. Med stenen som resurs kan vi fortsätta utveckla stadens livskraft i gränslandet land och vatten utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar. Med det slutgiltiga målet att människan kan leva i symbios med naturen.

MASSA-projektet är ett samarbete mellan Stockholm stad, KTH, Gaia arkitektur och konstnärer och finansierat av FORMAS och ARQ