LångLivat – Borlänge 2050

Hur skulle Borlänge utvecklas om värdet från skogen stannar lokalt?  
I framtidsfilmen LångLivat bjuder vi in dig till ett Borlänge där värdet från skogen får stanna – och bygga något mycket större än enstaka byggnader. Ett samhälle som står stadigt i en föränderlig tid. 

Rötter i skogen 
Förr låg sågverken tätt, och träet från skogarna blev till hus, möbler och gemenskap. Med tiden har relationerna till skogens värden förändrats. Skogsindustrier har flyttat ut, sågverken har centraliserats, och en stor del av virket går i dag till biobränsle, pappersmassa och export. Det lokala värdet försvinner – och med det försvagas många platsers kraft och självförsörjning. 

Från skog till samhälle 
I forskningsprojekten Levande skog, levande samhälle och LångLivat – Borlänge 2050 utforskar vi hur Borlänge kan gå före i omställningen. Genom att utveckla sin egen skog – och hela värdekedjan från naturnära brukande till lokal förädling, utbildning, hantverk och arkitektur – kan kommunen skapa så mycket värde som möjligt lokalt. 

Tecken på omställning 
Nya krav från EU och Sverige, i kombination med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, sätter press på dagens skogsbruk. Men de öppnar också för en ny riktning: 
– En större andel skogar kan komma att brukas naturnära – utan kalhyggen. 
– Offentlig upphandling kan styra mot träråvara från hållbart brukade skogar. 
– Lokala sågverk, marknadsplatser och utbildningar kan växa fram. 
– Arkitektur och byggsystem kan formas av ett mer varierat utbud av trämaterial. 
– Torg kan aktiveras med produkter som binder samman råvara, hantverk och gemenskap. 
– Nya affärsmodeller kan växa fram – där värdet stannar. 

När värdet får stanna 
Vi undersöker hur Borlänge kan ta vara på sina egna tillgångar – och skapa ny kraft, både i staden och samhällena runt omkring. När värdet från skogen stannar lokalt, skapas en robustare ekonomi, fler jobb, större biologisk mångfald – och en gemensam riktning in i framtiden. 

Paviljongen – en prototyp 
Paviljongen är byggd av trä från Borlänge kommuns egen skog, brukad på ett naturnära sätt. Träet har sågats lokalt, fogats samman av en lokal entreprenör och formats i samspel med hantverkare, arkitekter, forskare och byggare. 

Ramverket minimerar materialanvändningen, möjliggör lokal produktion och kan enkelt anpassas över tid. Den fungerar både som samlingsplats, klassrum och filmduk – en plats där idéer, människor och material möts. Paviljongen är en symbol för något större: ett samhälle som växer, med rötter i den lokala kulturen. 

Läs mer på Vinnovas webbplats: Framtidsprototyper för en hållbar skogsvärdekedja 

Filmen har tagits fram i samverkan mellan:  

Gaia ark – initiativ, projektledning, produktion 
Ulrika Stenkula, projektledning 
Ania Öst, manus, research 
Marta Bohlmark, det långlivade kontraktet 
Pi Ekblom, träarkitektur 
Joel Larsvall, träarkitektur 
Sigrun Borgen, grafik 
Martin Mehlin, kartunderlag 
Patrik Berglund, kommunikatör  
Elise Cervin, produktionsassistent 

Underkonsulter  
Ossian Tove, arkitekt – bildmodellering 
Thomas Zaar, arkitekt – bildskapande 
Rikard Matson – rendering 

Visionary Films Stockholm – filmproduktion 
Tommy Gärd, film- och videoproducent 

Borlänge kommun – behovsägare 
Rebecca Bergman, Klimatneutrala Borlänge 2030 
Henrik Modigh, förvaltningschef samhällsbyggnad 
Johan Thurin, strategi- och fastighetschef 
Philip Wadén, Trafik-och stadsmiljöchef 
Pernilla Norén, stadsarkitekt 
Jacob Wallin, biolog 
Jessica Burman, strategi- och fastighet 
Olle Hägg, näringslivsutveckling 
Gustaf Högkvist, strategi- och exploateringskontoret 

Plockhugget – naturnära skogsbruk 
Annevi Sjöberg, miljöstrateg 

Byggpartner i Dalarna  
Johan Karlsson, Produktion, Paviljong 

Konstruktörer 
Roberto Crocetti, TBS, Paviljongen 
Pär Mollberg, TBS, Paviljongen 
Magnus Emilsson, Limträteknik, Huvudkontoret 

Referensgrupp 
Johan Jönsson, Traditionskraft  
Jessica Becker, Föreningen Trästad Sverige 
Erik Westholm, SLU  
Andrew Merrie, Planethon